En liten bikt, lådlunch på skolan och resultaten..
Nämen det blir väl himla gött med thaikäk till middag. Sen promenad med Rebäkkan. Angenämt angenämt. Senare hade jag tänkt unna mig en myskväll med ansiktsmask och grejor. Se reprisen på Hårdrockens Historia och måla naglarna. Det kan jag väl vara värd? Jag hittade nämligen en bild som innebär enorm publik förnedring, men tänkte att vad fan, saker och ting har ju förändrats till de bättre och inte de sämre. Så det är väl bara att vara stolt, eller?
Jag känner mig då jävligt impad av mig själv samtidigt som jag inte kan låta bli att skämmas.
2010 - 2012.
Ja, vad säger man..? Jag var fet helt enkelt. Har du mött mig inom det senaste året så har det nog inte undgått dig vilken lustig fixering vid mat jag har. Jag räknar input och output, snackar kolhydrater och proteindrinkar, viktiga fetter, vätska och farliga tillsatser. Sånt som vanligtvis brukar kopplas till ätstörningar och träningsnoja när man inte är utbildad nutritionist eller gymräv. Sanningen är väl som sådan att jag har haft perioder då jag inte mått så bra, vilket påverkat min mathållning på extremt skilda sätt. Ibland åt jag inte alls, ibland åt jag allt. Slutprodukten har ni på bild nummer två; sund och glad liten sate som för det mesta känner sig himla nöjd med sig själv. Bryr mig jävligt mycket om vad jag stoppar i mig, men med en oerhört sund mentalitet, och verkligen inga negativa andledningar fyllda med ångest och självförakt.
Jag har ingenting emot kommentarer, frågor eller åsikter. Dem välkomnas varmt! Men jag vet ju att sånt här kan vara lite känsligt, så ingen press kära vänner.
Jag känner mig då jävligt impad av mig själv samtidigt som jag inte kan låta bli att skämmas.
2010 - 2012.
Ja, vad säger man..? Jag var fet helt enkelt. Har du mött mig inom det senaste året så har det nog inte undgått dig vilken lustig fixering vid mat jag har. Jag räknar input och output, snackar kolhydrater och proteindrinkar, viktiga fetter, vätska och farliga tillsatser. Sånt som vanligtvis brukar kopplas till ätstörningar och träningsnoja när man inte är utbildad nutritionist eller gymräv. Sanningen är väl som sådan att jag har haft perioder då jag inte mått så bra, vilket påverkat min mathållning på extremt skilda sätt. Ibland åt jag inte alls, ibland åt jag allt. Slutprodukten har ni på bild nummer två; sund och glad liten sate som för det mesta känner sig himla nöjd med sig själv. Bryr mig jävligt mycket om vad jag stoppar i mig, men med en oerhört sund mentalitet, och verkligen inga negativa andledningar fyllda med ångest och självförakt.
Jag har ingenting emot kommentarer, frågor eller åsikter. Dem välkomnas varmt! Men jag vet ju att sånt här kan vara lite känsligt, så ingen press kära vänner.
Postat av: arne
Äter du nån gång godis?:)
