Procrastination på ängleska.
Tjena, mannar. Göder Mattan med fikarester. Hon äter ju inget flickstackarn. Måste ju tjocka på 'na så jag får nåt att ta i. Hoppas även ni uppskattar att jag avslöjar mitt porrfejs då och då. Kan behövas i en så i övrigt väldigt osexig blogg.
Vi lever på kanten och dricker litervis med kaffe medan vi skjuter upp allt det vi sa att vi skulle göra. Det är fan det jag är bäst på i hela världen. Procrastination som det så fint heter på ängleska. Ska fortsätta med det nu, ville bara visa upp hur flitiga vi är. pPuss.
Ska fan fika dä under BOrde
Nu ni, ungar. Har haft världens mysigaste födelsedagsfika med världens mysigaste gäng. Förätit oss på superfika, skrattat och argat loss på allt det jävliga. Det är väl kärlek va? Att kunna arga loss på allt det jävliga ihop. (Kände att jag var tvungen att balansera tonen efter den sjukt Ernst-iga början).
Bakade hela eftermiddagen så att svetten lackade med Matilda vid min sida. Medan jag vispade maräng så det blödde i handflatorna, så rullade hon sina chokladbollar med sån finess att hon liknade en vattennymf. Leila Lindholm, du har ett och annat att lära, stumpan.
Ska lyssna på en podd och somna in medan maggen jobbar hårt efter denna gödning. Natti.
Nattlig känslosummering.
Hej hej, såhär mår jag. ^
Käkat födelsedagsmiddag med tjocka släkten (åh, önsketänkande, bara farfar som kom). Och så plösligt blev jag rastlös nåt oerhört och sprang en snabbis till Ica med Matilda. Fick med 'na hem också när alla hade gått och lagt sig och kom på alltför sent att jag sprungit runt med en märkeslapp i pannan där det står '18 år' hela kvällen.
Aja, äre fest så äre. Resten av natten åt vi glass och apelsin från Matildas mage, pratade naturkatastrofkonspiration och centerpolitik. SKOJA, vi pratade om folk vi inte vill vara, ha varit eller bli och lappjäveln sitter fortfarande fast i pannan. Som en smäck. Har separationsångest och huvudvärk från den och sen har jag även korvat ihop allt mitt hår och lagt det på huvudet som en tjusig turban. Najs va?
Nä hörrni, det är natt, jag är hungrig fast jag har borstat tänderna och det är så jobbigt att jag inte vill prata om det. Fy. God natt.
Typ 1 cm.
Shit, det här blir najs tänkte jag, och började varsamt nagga på insidan av mina stackars ögonbryn.
Jag är fett hungrig. (Ser ni hur viktigt det är det där med särskrivningsregler?)
Räven och jag.
Morrn' cool cats. Ligger i sängen och gruvar mig nåt så förbenat för att gå upp. Samtidigt är jag så himla hungrig så det känns som att jag är alldeles in och ut, och då kan vi ju tala om dilemma.
Ser ni nya bloglovin knappen? Hoppas ni gillar den. Den är såklart bara ett sandkorn på stranden, men likfullt en symbolisk start på något gott. Ska slipa på fler knappar idag och så småningom headern och fan vad fint det kommer bli!
Nä men, kompisar, bäst att jag går upp och käkar så jag inte dör nu när jag äntligen återuppstått virtuellt.
Fan att man inte är blond.
Idag har jag planerat blöggdesign, ätit choklad och målat eyeliner med vinge, som en sån där fräck indie-tjej som pressar med nyckelbenen när nån tar kort på 'na.
Sen har jag klagat lite över det här med hår. Skulle så himla gärna vara sådär ljuvligt nordiskt blond fast med mörka undertoner om ni fattar. Man får mellanbrun utväxt, men blir kritvit på sommarn (hint hint nina norberg din lilla bitch). Även det är en tjusning som väckts alldeles nyligt här idag. Wow vad det händer grejer när man är hemma från skolan.
Och så saknar jag mitt långa hår. För er som inte visste det så hade jag en gång så långt hår att det fastnade mellan skinkära när jag duschade. ~Ahhhhhhhh dä va tider dä.
Nää, men visst är det allt härligt med helg? Mitt hjärta känns alldeles luddigt, fast jag är allt lite hungrig.
18 år och ingen koll.
Jag känner mig så jävla myndig så jag tror it det är sant.
18 år. Arton. Ääeejtiiin om man ska vara internationell. Trodde det skulle kännas ganska precis som att fylla 17, och 16, och kanske 15 fast utan alla "hata livet"-hormoner. Men ack så fel jag hade.
Det var nära att jag bet en hund eller nåt i ren chock då lilla mamma frågade om jag ville ha ett glas vin till min kylling och de gröna bönorna som hon ansträngt sig för att bryna till min ära denna torsdag.
Jag är vuxen. "Men på insidan blir jag allt aldrig äldre än 22 hua-ha-ha!" - Är det en sån tant jag ska bli? För i så fall är det bannemig på tiden att jag skrapade ihop det här lilla livet jag har. Shit vad minnen jag ska ha från dessa år när jag är 87 och skrämmer småbarn med min fattiga garnityr. Måste typ börja basket eller skaffa ett jobb eller vad som helst. Göra situationen lite mer spännande. Kanske blir en sån sär vintage-knäppis eller så går jag bara och blir au pair som alla andra. För det ska man väl, va? Alla lyckade och driftiga ungdomar har ju varit au pairer. It's just common sense. Näh shit. Nu gav just framtida-pensionärs-jojjo nutida-nyvuxen-jojjo en hel låda med prestationsångest i födelsedagspresent. Så himla himla onödigt. Det är lika bra att bara ta det som det kommer och göra vad man själv vill, som kurren brukar säga. Och OJ sicken kritik det statementet hade kunnat få av mitt högpresterande kontrollfreaks-jag om hon hade varit på hugget. Ska fan slå henne med en pinne i örat så hon går och gömmer sig under en sten. Jävla mumintroll.
Vad falls?
Vad falls? Vad är nu detta? Har Jojje mirakulöst börjat blogga åter igen, natten till sin artonårsdag, helt utan anledning och syfte?? Ja, mina vänner. Eller n-ja. (Tänka sig vad ett litet n kan röra till det).
Jag har väl inga planer på att bli nån sån där hurtbloggare som bara spottar ut inlägg på inlägg. Men vore det inte angenämt att väcka bloggen åtminstone halvt till liv..? Så jag kan få lite kreativt jävla utlopp nån gång?
Det ska bannemej städas ordentligt i så fall, så bli inte alldeles för bekväma riktigt än.
Kyss, vänner.
