SMILE.

Bror har dragit till Götet och nu känner jag mig jävligt ensamstående. Ensamstående, ung mamma åt en jycke på fem månader. Jag har drömmar och ambitioner, jag är rastlös och ung - men nej. Allt sådant kommer i efterhand. Vovven alltid först. Och visst älskar jag honom, men nu jävlar är jag less. Dagen blev lite ljusare dock då jag mötte upp mina fabulösa bamf-polare som joinade mig vid köksbordet några timmar efter kvällens hundpromenad. Dom är för jävla bra må jag säga. Nu ska jag natta valpuschlingen. Pöss på er.


Skriv nåt trevligt:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: